Bör regelverk kring strandskyddsdispenser förändras?
Resultat från Nationell strandskyddsundersökning 2022. Se nedan en lista på kommunernas svar på följande fråga:
Tycker du regelverk kring strandskyddsdispens och vattenverksamhet är bra som de är? Om inte, hur skulle du vilja ändra dem?
Vad gäller regler kring strandskyddsdispens tycker jag att de i stort sett är bra. Har inte handlagt ärenden om vattenverksamhet. Det görs som sagt av länsstyrelsen.
|
Det är mycket begräsningar enligt den gällande bestämmelse. Vi har många obyggda tomter i kommunen som är avstyckade länge sedan men är omöjligt att bygga enligt bestämmelserna idag.
|
Nej, borde vara lättare.
|
Det bör finnas fler särskilda skäl att bevilja (och fler undantag) för att fler ska ha möjlighet att bygga längst med stränderna, utan att natur- och djurlivet påtagligt skadas. Det skulle göra kommunen mer attraktiv och främja tillväxten.. Man bör också kunna pröva strandskyddet i ett bygglovsärenden (eller förhandsbesked), istället för att det är två prövningar parallellt
|
Än högre differentiering vore motiverad. Bor i en glesbygdskommun med mycket strand per invånare samt mycket lågt bebyggelse tryck. Sannolikt skulle en mindre restriktiv lagstiftning ändå vara hållbar ur miljösynpunkt.
|
Nej, jag tycker inte det är bra. Frågan förtjänar en betydligt högre status inom kommuner, län och på riks politisk nivå med dess förlängda myndighetsarmar. Lagen kring strandskyddet är för fyrkantigt. Det är oftast lättare att få dispenser där det redan är utbyggt medans det kan vara där det verkligen är viktigt att det lilla av fria stränder som finns måste få finnas kvar samtidigt kan det vara omöjligt för en fastighet långt ut på landet som inte påverkar vare sig djurliv eller det rörliga friluftslivet (allemansrätten) nämnvärt utan snarare obetydligt. Handläggning för dessa ärenden behöver mer politiskt stöd och inte som det i stort sätt alltid är att politiker ska försöka övertala handläggare till att hitta undantag i lagstiftningen, d v s man vill inte se syftet med lagen bakom strandskyddet. Det här anser jag också visar vägen för alla de människor som helt felaktigt idag privatiserar marker ner till stränderna. Något som starkt ökar för varje år. Ett mörkertal alltså av egna beslut om att fatta egna strandskydds dispenser. Där det tidigare funnits vägar ner (allmänningar) för att ex kunna fylla brandbilar med vatten privatiseras då detta behov inte finns i samma utsträckning idag som det fanns då dessa tillkom. Vägar som går till badstränder i byar runt om som antingen privatiserats mellan grannar eller enkom för de närmaste markägaren. Strandskyddet fungerar inte på flera ställen så som det var tänkt att fungera.
|
Strandskyddet funkar ganska bra men ser att man vid vattendrag kan minska på avståndet för strandskyddet. I de flesta fall räcker det med ett avstånd av 20-30 meter. Ofta är det olika naturtyper längre bort från vattendragen. Skulle få en bättre förståelse då för skyddet. Med tanke på klimatförändringar är det bra om ett skyddsavstånd kan hållas. Däremot ser jag att domstolarna dömer olika, MMD och MÖD har många gånger inte samma syn på lagstiftningen, vilket försvårar förståelsen till allmänheten. Det 5 och 6 särskilda skälen kanske kunde bli ett och samma. Bra om länsstyrelsen kan fortsätta hantera vattenverksamhet men det krävs mer tillsyn av dem här. Men länsstyrelsen ska endast hantera det som är just vattenverksamhet, och inte pröva övriga åtgärder på land. Att strandskyddet bibehålls är viktigt. Vi har ett högt bebyggelsetryck i kommunen.
|
Vi har inte så många strandskyddsdispenser i kommunen
|
Nej. Det ska vara ett hårt skydd dock är särskilda skälen orättvisa och den enskildes rättigheter är begränsade/obefintliga. Skyddet är inte heller anpassat efter verkligheten, dvs tar inte hänsyn till terräng, platsen ekosystem etc. Bedömningen är lika restriktiv oavsett om åtgärden vidtas 90 m -290 m från strandlinjen som om den vidtas 20 m från strandlinjen. Prövningen och möjligheten att ge dispens bör vara i enlighet med platsen förutsättningar och förslaget. Det måste då ställas högre krav om kompetens och kunskap på de som meddelar dispens/anmälan vattenverksamhet. Regelverket bör även vara samordnat till annan lagstiftning. Idag upplevs det otydligt och osäkert, och det resulterar i flera negativa aspekter, bla kostnader för både sökanden och prövningsnämnden.
|
De är bra men man skulle ansöka hos länsstyrelsen istället. Överprövningen blir bara ytterligare arbete för båda parter.
|
Nej. Kommunerna borde ha större möjlighet att bestämma i frågorna.
|
Nej. Strandskydd behöver inte finnas överallt.
|
Nej, jag tycker att det är för svårt för sökande att få igenom dispenser, man borde lätta på regelverket kring strandskydd vid mindre kommuner
|
Nej, det finns förbättringspotential. En undre gräns för vattendrag som omfattas av strandskydd vore ett bra första steg.
|
Reglerna är bra men signalerna de styrande sänder gör det inte lätt för handläggare
|
Delvis krångligt, vi har tillsynen, men LST sätter måttet vad som är OK eller inte.
|
Regelverket kring främst bryggor tycker jag borde ses över. Som det ser ut idag behöver de fylla en livsviktig funktion och gärna för hela samhällen för att ha ett existensberättigande om det inte funnit på plats sedan före 1975. Jag ser inte faran/problemet med att fritidshus med strandtomt får anlägga en mindre badbrygga med möjlighet att förtöja en mindre båt. Även regelverket kring när allemansrätten återinträder. Vi har nu flera tomter som är avstyckade med syfte för bostad, men det byggdes inte i tid och nu är de obebyggbara och värdelösa för ägaren. Giltighetstiden, att det ska färdigställas inom fem år och påbörjas inom två innebär också stora problem. Exempelvis när kommunen eller andra fastighetsägare söker förhandsbesked och dispens för flera tomter i syfte att sälja tomter. När tomen väl är såld har dispensen gått ut och köparen sitter med en tomt utan dispens och måste söka igen. Dåligt.
|
Ja. Reglerna bör behållas.
|
Dom är definitivt inte bra. De är alldeles för hårda. Vi har fått uttryckt från Länsstyrelsen att dom ska bli de bästa och hårdaste i landet och de överprövar mer än 50% av våra beviljade dispenser känns det som. Vi borde ha ett med differentierat strandskydd där vi som kommun som har lokalkännedom kan bevilja mer. Vi är en kommun med väldigt mycket vatten och lite planer utanför staden. Och LS godkänner inte ens bryggor ute på våra öar med hänvisning att deras grannar har en brygga som de kan använda och sen gå 500 m till sin egen stuga.
|
De är tydliga. |
Det är möjligt att det behövs någon slags diferentiering av strandskyddet mellan tätt bebygda områden och tex mindre insjöar i inlandet. Det är däremot viktigt att skydda även de “fina” områdena för allmänheten så att inte alla fina stränder privatiseras och allmänheten har kvar visserligen stora områden men otillgängliga, sanka och storblockiga. Det kan behövas översyn av vattenverksamhet. Vi får anmälningsärenden på remiss och det verkar som att allt “går genom” med försiktighetsmått. Bla bör även anmälningsärenden vattenverksamhet och upplägg muddermassor direkt prövas mot detaljplan. Tillåter man vattenverksamhet/upplägg muddermassor där det finns detaljplaner tagna innan strandskyddet är det svårt att komma åt privatisering.
|
Syftet med lagstiftningen är bra. Men kommunen borde ha mer delegation. Lagstiftningen är för snäv och för generell. Vi har mycket glesbefolkad landsbygd där strandskyddets syfte är lätt att uppfylla.
|
Kan ibland upplevas som oflexibelt när det kommer till mindre vattendrag och sjöar
|
Nej, måste förändras och anpassas till samhällets utveckling
|
Det är bra som det är.
|
Regler för strandskydd kan möjligen förenklas när det gäller ändring av befintlig bebyggelse som funnits före 1975. För ny bebyggelse och åtgärder är regler bra.
|
Vissa delar är bra, andra delar är sämre. Till exempel skulle åtgärder som både kräver strandskyddsdispens och anmälan om vattenverksamhet behöva samprövas. I nuläget hanteras frågorna av två olika myndigheter (kommun och länsstyrelse) vilket skapar otydlighet för både sökanden och handläggarna.
|
Bedömning av påverkan vid vattenverksamhet borde inte ligga på verksamhetsutövaren. Bedömningar gällande strandskydd är svåra, skulle behövs mer nationell vägledning utifrån praxis på området. Även regleringar i detaljplaner avseende strandskydd bör bli tydligare.
|
Vore bra om Länsstyrelsen i större uträckning samprövar ärenden om det också är vattenverksamhet. Det blir väldigt mycket “skicka fram och tillbaka” helt i onödan när kommunen handlägger strandskydd och lst vattenverksamhet även om det är precis samma ärende så att säga.
|
Jag skulle önska att den var ännu hårdare. Vi har bara en jord och nära vattenområden har vi viktiga arter och ekosystem som helt slås ut om vi fortsätter så här.
|
Trots att kommunen har planmonopol, att det är ett utpekat hamnområde (handelshamn) samt att det i detaljplanen är angivet att bryggor är tillåtet gör LST en annan bedömning och tillåter inte vattenverksamhet. Märkligt. Likaså är det oproduktivt att vattenbruket inte betraktas som areell näring och därmed inte faller under strandskyddsdispensen vilket jordbruket gör.
|
I huvudsak bra. För strandskydd hade det varit bra om man kunde få besluta om tomtplatsbestämning en gång för alla och alla rimliga åtgärder, t.ex. ett växthus, en carport, ett förråd, som görs inom tomtplatsen har generell dispens.
|
Generellt fungerar de bra.
|
Jag skulle vilja skilja mer på olika platser. Göra det enklare att bevilja dispenser där exempelvis friluftsliv främjas och hålla kvar restriktiviteten i områden med höga naturvärden och liknande.
|
Bra som det är. |
Enklare att göra avsteg för mindre vattendrag vore bra
|
Tycker det är bra som det är
|
Jag tycker det funkar bra.
|
Nej, små saker som bryggor som inte stör någon är alldeles för svåra att göra.
|
Nej, göra det enklare för den sökande och för handläggare. Borde inte vara olika bedömningar vart i Sverige man bor. Tiden vid överprövning av Länsstyrelsen är alldeles för lång och leder ofta till irritation.
|
Ja och NEJ!! Minska ner strandskyddet till 25-50 m (1-2 trädlängder) i inlandssocknar (kommunindelning är för grovt) i Blekinge, Småland-Västergötland-Östergötland (förutom Vättern), Dalsland, Värmland, V Västmanland, Dalarna (förutom Siljan) och samtliga Norrlandslän (förutom Storsjön Jämtland). Tillåt gemensamhetsbryggor i redan exploaterade vattenförekomster. Tillåt bebyggelse på obebyggda bostadsfastigheter inom strandskyddszon med förutsättning att fri passage beslutas i form av tomtplatsavgränsning (känns konstigt att en statlig myndighet Lantmäteriet en gång styckat av en bostadsfastighet med avsikt att bebyggas medan en annan statlig, Lst, förhindrar det, sådant måste kunna lösas. Det är ett begränsat problem av stor betydelse för de som drabbas men inget framtida eftersom nuförtiden inga nya bostadsfastigheter tillkommer inom strandskydd förutom detaljplaner). Inför strandskydd för areella näringar på 25 m, då blir en trädlängd automatiskt sparad. Våra insjöar och vattendrag blir alltmer bruna och det beror på skogsbruk. Bra med Lst-granskning för att motverka lokal korruption men ofta känns vår Lst för nitisk i sina bedömningar. Det är alldeles utmärkt att vi har strandskydd, det har de flesta utvecklade länder, men anpassa det efter att 1/3 bor i Skåne+Västkusten, 1/3 i Mälardalen och 1/3 i resten av landet!!!!
|
Kommunerna ansvar för prövningen av strandskydd (i vissa fall LST) och detta regelverk anser vi är bra. För vattenverksamhet kan jag inte uttala mig om då ansvaret ligger hos länsstyrelsen.
|
Strandskyddalagstiftningen är onödigt komplicerad och restriktiv.
|
Tycker att mindre “vattendrag” som oftast är uttorkade stråk skulle plockats bort.
|
Anlagda våtmarker och mycket små vattendrag bör inte automatiskt strandskyddas.
|
Synd att inte lagrådsremissen utreddes längre. Den skapade till viss del nya förutsättningar för landsbygd.
|
Tydligare regler om strandskydd runt konstgjorda dammar och bevattningsanläggningar är önskvärt.
|
Det borde vara olika bedömningar mellan glesbygd och statsnära miljöer. För vår lilla kommun kan ett fritidshus vara landsbygdsutveckling
|
Som tjänstepersoner har vi ingen åsikt i denna frågan.
|
Nej, det är svårt och det känns som att olika kommuner tolkar reglerna på olika sätt. Tydligare vägledning hade varit bra
|
Nej, det bör ställas i relation till allmänhetens nyttjande av platsen också. Just nu är ingreppen i strandskyddet mer lättmotiverade destu större de är.
|
Det är inte optimalt att strandskyddet (i de flesta fall) ligger på kommunerna och vattenverksamheten på Länsstyrelsen. Då det blir två olika myndigheter och ansökning/anmälan för den sökande att hålla reda på. Det skulle vara mer effektivt och ge en bättre service om båda frågorna hanterades av samma myndighet så att samprövning i högre grad kan ske. Vilket vi på kommunen idag upplever är svårt att få till idag. Länsstyrelsen säger sig inte ha resurser till samprövning trotts i dessa bägge frågor trotts att lagstiftningen tillåter det (undantaget bryggor i vår kommun).
|
Vi tycker att strandskyddslagstiftningen är verklighetsfrånvänd utifrån de gällande skäl
|
Jag skulle vilja ha ett mer differentierat strandskydd.
|
Anmälan om vattenverksamhet och strandskydd kunde gärna få prövas samtidigt och av samma myndighet.
|
Länsstyrelsen överprövar ofta kommunens beslut och ändrar kommunens beslut. Därav att endast ca 70% dispenser godkänns Samtidigt finns möjlighet att överklaga. Olämpligt med två parallella prövningar. Tydligare regelverk vad som gäller samt tydligare vägledning vore önskvärt både för sökanden och prövningsmyndigheten.
|
I dagsläget ser jag ingenting som behöver förändras.
|
Strandskyddslagstiftningen är onödigt hård i glest befolkade områden.
|
Lite för stelbent, skulle vara större friheter/möjligheter för framförallt glesbygdskommuner
|
Det fungerar bra |
Skulle önska tydligare möjlighet att kräva utförligare utredningar även i mindre ärenden som inte innebär betydande miljöpåverkan. Tex vägtrummor; utredningar som styrker huruvida det är det lämpligast med helrunda eller de som lämnar en naturlig botten.
Även skulle jag önska att det kom mer fokus på dagvattnets påverkan från hårdgjorda ytor utanför strandskydd ner i bäckar, åar och sjöar. Det skulle tex kunna vara en förbudspunkt enligt 7 kap 15§ precis som grävningsarbeten med med fokus på långsiktig påverkan på växt- och djurliv. Funderar på om strandskyddet inte bara borde utgå från normalvattenståendet utan också beakta konsekvenser med långsiktig påverkan på växt- och djurliv från högsta vattenstånd eller tom översvämningsrisk iom klimatförändringar? Jag SAKNAR Strandskyddsdelegationen! Snälla återinför den och ta ansvar för att uppdatera Strandskyddsdomar.se |
Kan tycka att det är för hårt ibland
|
Tydligare regler, vad gäller t.ex. de särskilda skälen, undantagsregler, vattenverksamhet
|
Önskar att lagstiftningen tog mer hänsyn till vart i landet man befinner sig och tillgången till stränder.
|
Bra men svårtolkat i vissa ärenden.
|
I stort sett bra, lite lättnader kring minde bäckar och artificiella våtmarker/sjöar kanske vore bra.
|
Kan bara svara utifrån strandskydd, min egen erfarenhet och åsikt. Jag anser att reglerna i
7 kap Miljöbalken är bra. Jag bedömer att det är viktigt att bevara strandskyddet syfte och tolka lagen restriktivt. Är rädd att lättnader på lång sikt skulle förstöra det allmänna intresset men även för djur och växter. En gång borta – alltid borta. Svårt att återställa till det som var. Det är ju tack vare reglerna som vi har de attraktiva strandområdena kvar. Man behöver verkligen se det på lång sikt inte bara inom de närmsta kommande 50 åren. Stränderna och naturen där kommer i framtiden bli mer och mer värdefull och av stor betydelse. Min bedömning är att lättnader (i allafall i vårt område) mestadels skulle skapa möjligheter för byggnation av nya fritidshus alternativt om- och tillbyggnader på befintliga hus till de som har förutsättningar att genomföra dessa åtgärder. Vid ev. lättnader är det jätteviktigt att den fria passagen säkras och krav på tydligare redovisning av eventuella konsekvenser för växt- och djurlivet. |
Motiverat att kunna differentiera i högre grad. Bor i en glesbygd med många km strand per invånare och mycket lågt bebyggelsetryck. En mindre restriktiv lagstiftning skulle sannolikhet ändå vara miljömässigt hållbar.
|
Mycket olika bedömningar från olika instanser.
|
Regelverket är i grunden bra för att säkra allemansrätten och viktiga naturmiljöer, men praxis har blivit för hård. Det förslag på lagstiftning som föll var inte hemskt. I många fall, speciellt för bryggor och nybyggnation på orörd mark så är dispensmöjligheten idag obefintlig. Det hade varit rimligare om det faktiskt var en prövning i det individuella fallet ifall dispens är möjlig utan att strandskyddet påverkas långsiktigt. Fri passage och begränsad omfattning (som mindre badbryggor, typ 2×1 m) borde kunna medföra att dispens kan ges för enskilda åtgärder, i många fall är det idag omöjligt sett till MÖDs praxisnivå.
|
Som alltid finns det utvecklingspotential. Tycker det finns otydlighet gällande gränsen för om det ska sökas strandskyddsdispens eller om det ska bedömas som vattenverksamhet. Här kan Länsstyrelsen gärna förtydliga villkoren.
|