KÄTTING
Kättingen är den enskilt vanligaste orsaken till att en flytbrygga eller en boj lossnar. Den är också den billigaste delen att byta och den mest försummade att inspektera.
Dimensionering
Kättingens grovlek väljs efter båtens och bryggans belastning, hur exponerat läget är och vattendjupet. Lika viktig som grovleken är längden: kättingen behöver vara flera gånger vattendjupet för att dragkraften mot bottenvikten ska bli horisontell. Blir vinkeln för brant lyfter kättingen vikten i stället för att dra den längs botten, och då spelar det ingen roll hur tung vikten är.
Ryckbelastning är den stora påfrestningen. Vid sjögång är det inte den jämna dragkraften utan ryckningarna som får kättingen att brista eller infästningen att gå sönder. Avlasta därför med fjäder, gummidämpare eller en bit polyesterlina, som tar upp rörelsen.
Slitage och inspektion
Kätting nöts där den rör sig mot botten och mot infästningarna, och korroderar jämnt över hela längden. Inspektera minst vart annat år, och alltid inför vintern om bryggan ska ligga kvar. Kontrollera:
- Godstjocklek över hela längden, inte bara vid ytan. Slitaget är ofta värst närmast botten.
- Schacklar, lekare och andra infästningar, som ofta går sönder före själva kättingen.
- Att låsningen på schacklarna sitter kvar. Osäkrade schacklar skruvar upp sig själva av rörelsen.
En rimlig tumregel är att byta förankring och kätting vart tionde till femtonde år, tidigare i utsatta lägen. Kostnaden för en ny kätting är försumbar jämfört med en brygga på drift.
Material
Varmförzinkad kätting är standard. I saltvatten går korrosionen fortare än i sötvatten, vilket bör påverka både dimension och inspektionsintervall. Använd dykare för inspektion om djupet inte tillåter att kättingen tas upp.
Få offerter
Fyll i offertformuläret så matchar vi din förfrågan mot företag som utför den här typen av arbete i ditt område. Tjänsten är kostnadsfri och du förbinder dig inte till något.