VAL AV BRYGGTYP
De fysiska förutsättningarna på den plats du planerar att anlägga bryggan eller sjöarbetet kommer både begränsa och öppna upp för möjligheter. Hur djupt är det, sluttar sjöbotten, vad är det för sjöbotten, hur utsatt är läget för is och sjö, hur lätt är det för maskiner och pråmar att ta sig dit? Det är även viktigt att i förväg förstå hur anläggningen kommer användas och hur dina behov ser ut. Det finns alltså en hel del frågor som är värt att fundera på innan man väljer typ av brygga. Vi går de viktigaste frågorna nedan.
Arbetet med att skaffa brygga kommer bli mer lustfyllt för dig, och resultatet bättre, om du ägnar tid åt att förstå naturens förutsättningar och hur din användning och behov kommer att se ut redan innan du beställer offerter. Är du osäker på vad som passar dig bäst är du välkommen att kontakta oss via info@allabryggor.se eller 0706789038.
Naturens förutsättningar
Utsatt läge/grunt (max ca tre meters djup): Stenkista kombinerat med pålar placerade inne i kistan passar generellt bäst vid utsatta lägen. Man bör även ta hänsyn till vilka typer av krafter bryggan kommer utsättas för. Isrörelse i vertikalled eller horisontalled? En tung flytbrygga kan fungera givet att isrörelse i sidled inte är för stora och starka, medan de passar utmärkt för rörelse i vertikalled. Är bryggans läge exponerat mot långa stryklängder (lnga svtånd där vinden kan blåsa fritt över vatten och skapa höga vågor) bör även detta tas i beaktande när bryggans dimensioner planeras. Beroende på hur pass grunt det är kan även väldimensionerade pålkonstruktioner fungera.
Utsatt läge/djupt (> ca tre meters djup): Stenkista fungerar upp till ca fyra meters djup. Efter det är det i princip bara tunga flytbryggor som fungerar bra i utsatta lägen. Ju mer utsatt läget är desto större dimensioner behöver flytkroppar, tyngd och stabilitet i konstruktion ha.
Skyddat läge/grunt (max ca tre meters djup): Vid insjöar och skyddade vikar fungerar i princip alla bryggtyper. I insjöar blir kraven på stabilitet och hållfasthet lägre vilket gör att det räcker gott med lätta flytbryggor utifrån ett funktionsperspektiv.
Skyddat läge/djupt (> ca tre meters djup): Stenkistor faller bort som alternativ vid djup större än 4 meter. Vid skyddade lägen återstår alla andra alternativ, dock med tunga flytbryggor som klarar de allra största djupen.
Hård/klippig botten: Passar bäst med stenkista eller flytbrygga, alternativt bergbrygga om det blir tillräckligt djupt direkt utanför vattenlinjen varpå man kan bygga en fribärande brygga utan fundament i vattnet. Pålade bryggor är i princip den enda bryggtyp som inte lämpar sig vid hård och klippig botten.
Mjuk/lerig botten: Passar bra med pålad bryggkonstruktion. Flytbryggor vars betongblock eller bojringar sätter sig i dyn, kan sjunka för lågt och bli svåra att underhålla om bottentypen är alltför mjuk. Vad gäller stenkistor kan mjuk och sandig botten vara bra så länge bryggbyggaren är duktig på att anpassa kistans konstruktion och sjöbottenytan så att bryggan inte sätter sig i fel vinkel efter etableringen är klar.
Det är rekommenderat att tillbringa tid vid platsen för arbetet för att förstå förutsättningarna bättre och svara på frågor som: Vad är det för typ av väder på platsen? Vad är det för typ av sjö? Går det svall? Är det ström? Blir det kraftig is och hur rör den sig? Vad är det för typ av tidvatten? Vad är det för kvalitet och djup på botten? Informationen kommer vara värdefull i din kommunikation med leverantören och under byggprocessen.
Användning och behov
Din planerade användning och behov av bryggan har givetvis också implikationer på val av tekniker, material och utformning. Storleken och djupgåendet på den eller de båtar du planerar ha förtöjda bör såklart tas med i beräkningen redan från början. Ska de ligga mot boj eller dikt an mot bryggan? Dessa planer kan du fundera kring för att få en uppfattning om hur lång och robust bryggan behöver vara samt placeringen på den för att nå tillräckligt djup.
Är det främst en badbrygga du planerar att använda bryggan för krävs mindre robusta konstruktioner så som lätta flytbryggor, givetvis är det naturens förutsättningar som avgör om detta är möjligt eller inte. Är det främst en social plats för måltider och umgänge så krävs en bredare och mer stabil konstruktion och för det passar flytbryggor mindre bra.
Till dessa avvägningar tillkommer även val av form på bryggan, placering av pollare, trappor och räcken. Ska det till exempel vara en rak, L-formad eller T-formad brygga? Var placerar du pollarna, trappor och eventuella räcken?
Fundera på hur du planerar att använda bryggan, gärna så exakt som möjligt med just den båt som kommer ligga där oftast, samt vilka krafter bryggan kommer utsättas för, för att identifiera vilken lösning som passar dig bäst.
Det viktigaste är att du vet hur den ska användas för att slutresultatet ska bli bra. Rekommenderad konstruktion kan och bör experter föreslå till dig. Men resultatet blir bättre om även du är insatt och förstår förutsättningarna och de olika alternativen. Mer läsning om de olika bryggkonstruktionerna finner du via toppmenyn.